Kasta ett getöga på det här

Det har hänt att jag slängt mig med uttrycket ”kasta ett getöga”, men jag har tills nyligen aldrig reflekterat över varför man säger så. Det ter sig ytterst märkligt att man ska kasta ett getöga på något, ska man slita ut ögat ur en get och kasta det på någon eller något? Då människan, till min vetskap, ej föds med getögon är det min enda förklaring. Eller är getter månne experter på att hålle lite ”småkoll” på saker och ting medan de gör annat eller vad är det för speciell färdighet som man syftar till hos dem? Jag satte igång min resa för att finna svaret på gåtan.

Att kasta ett getöga var inte som jag tänkt

Ganska snart står det klart att jag, som vanligt, har varit helt ute och cyklat med mina resonemang. Det har inget med djuret get att göra över huvudtaget och man ska definitivt inte slakta en get och slänga dennes ögon omkring sig. Något säger mig att det inte är ok varken ur etisk eller rent juridisk synvinkel. Det hela handlar nämligen om verbet ”gäta”. Detta är ett gammalt ord som betyder ”vakta boskap eller att ”passa” eller ”ge akt på” i största allmänhet.

Som en liten bonus så säger jag ”förgät mig ej” så kanske några av er associerar detta med en blomma (Förgätmigej-Myosotis scorpioides). Den blomma som, enligt sägnen, Linné höll på att glömma bort i sin kartläggning av floran och därför namngav förgät mig ej, alltså ”glöm mig inte”. Förgät är alltså motparten till gäta, att glömma respektive att passa/ge akt på.

Ett gammalt ord för ko- eller fårahede var ”gätare”, en person som helst enkelt skulle djuren under uppsikt (medan denne ofta gjorde något annat under tiden). Då vallare och hedar inte är vanligt förekommande längre har ordet gäta länge haft en tynande närvaro och omtolkningar av uttrycket ”att kasta ett gätöga” har förändrats till ”att kasta ett getöga” helt enkelt för att det låter lika och att det, idag, är lättare att associera till en get än till att gäta. En mix av felaktighet och språklig evolution således.

Jag hoppas att detta bringar lite klarhet i er aldrig sinande kunskapstörst över det svenska språket. För fler intressanta och relativt korrekta historier om det svenska språket så släng gärna ett gätöga här på sidan då och då…