Livet på en pinne
Om jag hade vetat vad uttrycket livet på en pinne kommer ifrån så hade livet varit just på en pinne. Ja, så tänker kanske några av er därute och i ett försök att bringa klarhet i uttrycket så har Ordbajsaren åter hängt ordboken över axeln och gått ut på jakt.
För er som följt Ordbajsarens jakter förr så kommer det nog inte som en chock att det inte är helt lätt att fastställa ursprunget till uttrycket livet på en pinne. Det finns inget tydligt svar på frågan men väl några olika teorier som cirkulerar runt. Vi tar dem i tur och ordning, men först ska vi bena ut vad uttrycket betyder.
Livet på en pinne syftar till att man har en spännande/skojig tillvaro som någon trivs utomordentligt bra med (källa: SAOB). Enligt språkrådet så kan uttrycket härledas till senare delen av 1800-talet. Som Ordbajsaren brukar säga så är språket levande så uttrycket kanske mer används för att beskriva en glad och bekymmerslös tillvaro, exempelvis att man sitter under ett parasol och lapar i sig en god drink och säger ”aaahhh, det här är livet på en pinne”. I exemplet så är livet inte speciellt spännande utan snarare allmänt gött. Att det i grund och botten skulle vara mer spänning i uttrycket skvallrar också en gammal text från 1903 om med frasen ”Det brann i gården… Åh hvad det räddades och skreks. Det var lifvet på en pinne”. Det verkar alltså som att uttrycket fått en mer ”lugn” betydelse med åren.
Var kommer då uttrycket livet på en pinne ifrån?
Den första förklaringen är vida spridd och baserar sig på en gammal slagdänga från 1920-talet där Ernst Rolf sjöng ”Jag är ute när gumman är inne, det är det som är livet på en pinne”. I denna sång likställs äktenskapet med livet på en pinne. Sången syftar till en hygrometer, alltså en luftfuktighetsmätare, som var poppulär vid denna tidpunkt. Denna mätare styrdes av ett hårstrå som är känsligt för fukt och var i form av en liten stuga där en gubbe och en gumma var fastmonterade på en balanspinne som vippade åt olika håll beroende på luftfuktigheten. Om det var fuktigt ute var gubben utanför stugan och om det var torrt i luften var gumman ute och gubben inne. Ett visuellt sätt att snabbt får ett grepp om hur fuktigt det är i luften således. Med denna förklaring skulle man alltså kunna säga att gubben tycker det är bekymmersfritt då han aldrig befinner sig i huset med hustrun och således slipper en massa gnäll. Huruvida det är ömsesidigt förtäljer inte historien… Vi kan bara ana.
En annan förklaring till uttrycket syftar till en tamfågel. Fågeln har alltid sin skål med mat och sitt vatten, den sitter på sin pinne och sjunger om dagarna och har det alltså allmänt gött. En enkel men effektiv förklaring, dock utan någon egentlig referens.
En tredje förklaring menar att det är luffaren som startat detta uttryck. Luffaren lever ett till synes problemfritt liv där han driver från gård till gård och tar dagen som den kommer. Han stressar inte utan tar dagen som den kommer och de jobb som finns utför han för lite mat och husrum. Över axeln bär han en pinne och i slutet av pinnen ett knyte med sina tillhörigheter, han bär alltså sitt liv på en pinne skulle man kunna säga. Även detta en fullt möjlig förklaring som dock saknar några tillförlitliga referenser.
Slutsats
Gällande sången om hygrometern så är problemet att sången är från 1920-talet medan uttrycket kan spåras till sent 1800-tal, det bör således inte vara den som är uppkomst till uttrycket även om den alldeles säkert hjälpte till att sprida det. För fågeln på en pinne samt luffaren så brottas vi med mycket svaga referenser, därmed inte sagt att de inte kan vara uppviglare till uttrycket. Enligt det eminenta Språkrådet så säger de att uttrycket ”tros vara kopplat till en fågel som sjunger på sin sittpinne”. Ordbajsaren har en magkänsla att det där med luffaren skulle kunna vara närmast sanningen, eller så har uttrycket bara uppstått för att det låter både lättsamt och roligt rent språkligt. Alla uttryck kanske inte har någon djupare mening utan har bara ploppat ur någons mun och sedan spridit sig. Detta är inte minst sant i Ordbajsarens egen vänkrets där uttryck och ord bara uppstår även om de inte har någon som helst förklaring mer än att ordet lät roligt eller orden lät roligt ihop.
För er som vill använda geniknölarna lite till så kan vi slänga in en brasklapp kring frågan om uttrycket trilla av pinn eller ramla av pinn har något att göra med livet på en pinne. Alltså att när man dör så trillar man av sin pinne, det vore fint om de båda uttrycken är besläktade. Huruvida så är fallet får vi återkomma till.
Senaste kommentarer