Det finns många namn för den ädla sysselsättningen att gå på toaletten och kissa. Det är inte så konstigt då saker som alla människor gör tenderar att också få många olika benämningar. Att kissa torde alltså få fler olika uttryck knutna till sig än att exempelvis demontera en cykel.

För att nämna ett fåtal så har vi exempelvis:
Kissa
Pissa
Skaka hand med sin bästa kompis (gäller män)
Leka brandman (gäller män)
Rasta kobran (gäller män)
Inta porslinstronen
Kasta vatten
Urinera
Tömma blåsan
Lätta på trycket
Slå en drill
Slå en sjua
Gå bakom knuten
Flöja
Pinka
Vattna porslinet
Göra ettan
Slå en gyllene parabel
Slå en båge (gäller män)
Rasta katten (gäller kvinnor)

Idag ska vi titta närmare på uttrycket att slå en sjua. Var kommer detta ifrån och varför just en sjua?

Intressant fråga (tack så mycket), som jag givetvis tar till mig i sann Ordbajsar-anda. Första belägget för detta uttryck torde vara från romanen ”Vindingevals” av Artur Lundkvist 1956. Där en person slog en sjua från ett halmtak. Värt att notera är att uttrycket används för mäns toalettbestyr och alltså inte för damers. Man antar därför att uttrycket syftar till den form som i profil uppstår om man kombinerar ”organ” och stråle, företrädelsevis i lite lätt motvind.

En annan förklaring inbegriper att slå en sjua ute i det fria vintertid när snön ligger på marken. Då först taket på 7:an bildas och därefter kommer foten allt eftersom stålen avtar.

Den sista, och lite mer långsökta, förklaringen kan vara att det handlar om ett onomatopoetiskt (ljudhärmande) uttryck, där sjuan återger flödets understundom swichande ton. Det finns faktiskt ganska många uttryck som har fötts genom ljudhärmande, tro det eller ej.

Som vanligt är det svårt att fastställa exakt vad uttrycket härstammar ifrån, men ovan är i alla fall de vanligast förekommande teserna.