Varför heter det pepparkaka?

Så här i juletid tänkte Ordbajsaren ge er en riktigt julklapp. Inte bara ska han förklara varför pepparkaka heter just pepparkaka, även om den inte innehåller någon peppar, utan han ska också bjuda på lite allmänna fantastiska fakta kring detta julfenomen.

Pepparkaka utan peppar?

Vi börjar med den mest självklara frågan, varför heter det pepparkaka när den inte innehåller någon peppar? Det är sant att pepparkakan inte innehåller någon peppar idag, men så har inte alltid varit fallet. På medeltiden fanns peppar med bland ingredienserna och ansågs ha en lugnande effekt samt lindra besvär med matsmältningen. Förr var också samlingsnamnet för alla exotiska kryddor just ”peppar”. Så ordet ”peppar” användes alltså som dagens ”krydda”. En pepparkaka var alltså en ”kryddkaka”. Med tiden har språket utvecklat sig medan namnet på vårt lilla bakverk har fått bestå. Idag innehåller pepparkakor vanligas kanel, ingefära och kryddnejlika. Äldre recept har även muskotblomma och paradiskorn. Det florerar ibland ännu fler kryddor i olika recept för pepparkakor, bland annat kardemumma, fänkål, anis, pomerans, citronskal, cederolja samt peppar som sagt.

Varför har pepparkakan sina karaktäristiska former?

Pepparkakan har ofta välkända former så som hjärtan och änglar, frågan är dock varför just denna kaka har det när man med andra kakor bara nöjer sig med att vara exempelvis rund. För att få klarhet i detta behöver vi gå tillbaka till pepparkakans början. I 1300-talets Tyskland så var det vanligt att konstnärer även sysselsatte sig med att baka pepparkakor. Då konstnärer ofta är just konstnärliga så gjorde de ofta olika träformar för att forma kakorna till exempelvis vapensköldar och religiösa motiv. Till skillnad från idag så slevade man ner degen i formarna och gräddade dem. Det finns även noteringar från år 1444 där nunnor vid Vadstena kloster bakade pepparkakor (som då innehöll peppar för övrigt). Här kan man anta att de religiösa formerna av pepparkakor fick ännu mer fäste. Det klassiska hjärtat torde exempelvis komma från klostren och var då precis som nu en symbol för kärleken. Änglarna stod för godhet och grisarna representerade livets välfärd.

När industrialismen kom så ersättes träformarna av bleckplåt och man började istället att stansa ut degen till figurer för att sedan grädda den. Att dekorera kakorna kom från tiden då man fortfarande använde träformar. Träformarna gav en mer ”grov” figur utan så mycket detaljer och detta kompenserade man helt sonika med att dekorera kakorna.

Blir man glad av pepparkakor?

Rent vetenskapligt och medicinskt så är det svårt att säga om man blir glad av pepparkakor. Dock blir väl de flesta glada om de blir bjudna på en riktigt mumsig pepparkaka så ur den aspekten så blir man gladare av dem. Den gamle kungen över Sverige/Norge/Danmark ”Kung Hans” (1497-1501) blev ordinerad pepparkakor av sin doktor då han led av ett rasande temperament. Det sägs vara därifrån vi fått ryktet om att man blir snäll av pepparkakor.

Varför pepparkaka till just jul?

Från början hade pepparkakan en medicinsk funktion och åts året runt. På 1800-talet hände dock något, fler och fler fick råd och möjlighet att köpa kryddor och det var främst runt jul man ställde till med storbak då man ville fira lite extra. Pepparkakan blev en given favorit och i och med att det oftast var på julen man bakade och åt den så utvecklades det sedermera till en tradition att äta den endast vid juletid.

Andra sorters pepparkakor

Förr i tiden var det vanligt att pepparkakan var tjockare och det fanns även mjukare former av pepparkakor som påminde mer om sockerkakor. Dessa finns kvar än i dag om än inte lika populära som den tunna och hårda varianten. Den hårda tunna varianten har dock alltid varit poppis då dess karaktär gör den exemplarisk för en längre tids lagring.

Är pepparkakan en kaka eller ett kex?

För att bilda dig en uppfattning om detta så kan du läsa Ordbajsarens inlägg om just vad som är kaka och kex.